linnweijmar

För exakt ett år sedan träffade jag en underbar person, 6 månader senare var han borta..
Det är först nu jag har börjat inse att han inte kommer tillbaka. Eller har jag?
Det finns något inom mig som tror att han kommer återvända till mig.
Fast han gör inte det…

Jag vill släppa in nya personer i livet men det är svårt att komma över det som varit. 
Kanske de e svårt för att man är rädd för att man ska glömma det som har varit..
Få känslan av att det inte har existerat... 
Man vill ha det som det var och inte tänka framåt,
och att det är därför det är så svårt att gå vidare i livet…
Man vill inte inse att folk går vidare i livet utan en själv.
Att man står ensam kvar där sen.

Man ser alla gå och sjäv står man och väntar...
Eller?